Om du vill fördjupa dig i mamma-dotterrelationer får du tips på facklitteratur som vi har läst med behållning under projektarbetet. En sådan bok är ”Vänner för livet” av Susan Jonas och Marilyn Nissenson. Här är ett citat ur den som vi burit med oss:

”Var och en av oss är dotter till en mor som var en dotter, och så vidare tillbaka genom tiden …”

Susan Jonas och Marilyn Nissenson säger att om vi hjälper våra döttrar att betrakta oss objektivt, att se oss, både som mammor och kvinnor – som sammansatta människor – om vi ger dem kunskap om vad som formade oss, kan vi bryta negativa mönster och berika mamma-dotterrelationen.

I boken säger de flesta av de intervjuade kvinnorna: ”Min mor var alldeles för kritisk.” Och samtidigt säger praktiskt taget alla också att de kan höra sina mammors ord komma ur munnen när de talar till egna sina döttrar.

Vi upprepar beteenden som vi inte tycker om. Varför gör vi det? Och hur bryter man det mönstret?

Författarna konstaterar att det är först när vi blir äldre som vi får lättare att förstå våra mammors starka och svaga sidor, förstå hennes liv och hennes valmöjligheter. Och inser att hon har varit utsatt för sin mammas starka och svaga sidor. Det är när vi kan betrakta mamma objektivt som vi bättre kan förstå vem vi själva är och varför vi som mammor gör de val vi gör.

Det de skriver är också något av kärnan i vårt projekt, ”Mammor & döttrar – att utforska kvinnlig identitet”.

FACKBOKSLISTAN:

Av kvinna född, av Adrienne Rich (1980) är en gammal goding om moderskapet som institution. Adrienne Rich menar att relationen mellan mammor och döttrar är en social konstruktion, skapad av ett patriarkalt system. ”Mor-dotterrelationen har, liksom intensiva relationer kvinnor emellan överhuvudtaget, betraktats som ytterst hotande mot män”, skriver hon och efterlyser feministiska berättelser där den negligerade mor-dotterrelationen ska få upprättelse.

Jag och min mamma. Om att kunna hantera en viktig relation, av Liria Ortiz (2013). Att födas är som att delta i ett lotteri, säger Liria Ortiz. Vi kan inte välja våra föräldrar. Men att vi inte måste älska en olämplig och kärlekslös mamma är en förbjuden tanke. Författaren tar upp ett antal myter om mammor som skuldbelastar och gör det svårare att behålla sin integritet. Hon ger också verktyg till hjälp.

Sådan dotter, sådan mor, av Nancy Friday (1981) handlar om identifikation och frigörelse. Nancy Friday tar bl a upp ”kärnan i den kedja av dålig självkänsla och jag-förnekelse som binder kvinnorna samman genom generationerna.”

The Motherline: Every Woman´s Journey to Find her Female Roots, av Naomi Ruth Lowinsky (1992, 2009), psykoterapeut och författare som beskriver hur tonårstiden och tiden som ung vuxen blir till en brottningsmatch mellan mor och dotter när de ska omförhandla ett nära förhållande och frigöra sig från varandra.

”Det är en stor gåva till en dotter om en mor samtidigt kan vara sitt eget autentiska jag och respektera dotterns kamp med henne”, skriver hon. Naomi Lowinsky betraktar mamma-dotterrelationer på tre nivåer – den personliga, den kulturella och den arketypiska. Boken, som kom ut första gången 1992, nyutgavs på engelska 2009.

Brev till min dotter, redaktör Elcim Yilmaz (2017). Tretton kvinnors brev till sina döttrar. Massor med klokskap, goda råd och ärlighet. Förslag: Läs Märta Tikkanens dikt högt med din tjejgrupp.

Saker jag hade velat veta när jag var 15, redaktör Diana Olofsson, Johanna Wester (2017). Sjutton svenska kvinnor i olika åldrar skriver om vad de önskar att de hade vetat när de var yngre. Redaktörerna skriver: ”Samhällets krav på tjejer är många och motsägelsefulla. Vad vi därför vill säga till dig och varandra är: du är inte ensam.”

Vänner för livet, av Susan Jonas och Marilyn Nissenson (1998).